Det är nu
våran sorg ska släppa
när den otroliga lyckan
just varit här
då ska vi andas in
andetagen som blev kvar
på våra trassliga lakan
vad är det då
som gör dagarna så mörka
trots att ljuset
precis varit där
Jag biter mig i läppen
inväntar nästa krig
och jag vet
att jag kanske måste slåss
för mitt liv
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar