Det finns inget värre, än att mista en vän.

Jag låter dig
sakta släppa taget
glömma dina andetag
den dagen
jag bad dig vila i frid
du med de mörka glimmande ögonen

R.I.P
min underbara hund Cheyenne
i tio år fick jag äran att ha dig vid min sida
du finns alltid hos mig
kom gärna och hälsa på snart
27/3 - 09.
<3

Lite tomt utan er!!!

Det är med en viss tomhet jag konstaterar att min Vfu är över för denna gång. Det är sådana som ni (elever) som påminner mig om varför jag valt att gå den utbildningen jag går, det vill jag tacka för. Jag är fullständigt övertygad om att jag valt rätt utbildning! Men nu är det som sagt dags för mig att fortsätta traggla med mina studier...men jag kommer allt att titta in på bloggen då och då, tro inget annat:) Så fortsätt med det ni påbörjat, jag kommer att läsa med största intresse!
Tills vi ses igen- Allt gott till er alla!

Carin

Vi lever, bakom stängda dörrar.

Det är nu
våran sorg ska släppa
när den otroliga lyckan
just varit här
då ska vi andas in
andetagen som blev kvar
på våra trassliga lakan
vad är det då
som gör dagarna så mörka
trots att ljuset
precis varit där

Jag biter mig i läppen
inväntar nästa krig
och jag vet
att jag kanske måste slåss
för mitt liv

hurrrrrrrrr tar man bort bloggen det e tråkit o vara innee

Taru II

När hon kommer fram till huset möts hon av en hemsk syn, hennes mor och far ligger på marken utanför. Dom är utom fara för lågorna men hon hinner inte ta reda på hur det är med dom än. Hon springer runt huset för att hitta sin farfar. Flammorna har börjat bita i taket på stallet. Hon skyndar in för att rädda hästarna. Hennes farfar är redan där, hon blir lättad över att se honom. Hon hjälper honom med hästarna, dom får tyvärr bara ut två innan dom måste rädda sig själva. Tillsammans lyckas dom få upp föräldrarna på hästarna och skyndar in i skogen där dom tar reda på hur det är med dom. Tarus mor är borta, men hennes far andas svagt.

Taru och hennes farfar Silvarnus stannar en bit in i skogen där dom undersöker hennes far.
Efter en stund kvicknar han till och ber sin far ta hand om Taru, trots att han vet att hon kan klara sig själv. Han säger också till Taru att han älskar henne och sedan tar han sitt sista andetag.

Dom hittar hararna som Taru hade skjutit på morgonen och slängt ifrån sig i utkanten av skogen när hon sprang till huset. Dom gör upp en eld, grillar hararna och äter under tystnad, det som blir kvar packar dom ner. Dom begraver föräldrarna, släcker elden och ger sig iväg. Dom rider utan paus, det börjar snart skymma och dom är nästan igenom skogen. Dom slår upp ett läger, äter det som blev kvar från frukosten. Sedan sover dom. Dom vaknar tidigt nästa morgon och ger sig iväg. Dom kommer in till en stad och går in på tavärnan ”Vita Vargen” och äter frukost. Silvarnus berättar vad som hade hänt morgonen innan.
”Jag hörde ljudet av ryttare som kom mot gården, jag tittade ut och såg soldaterna. Dom gick in i huset och sa att dom var där på uppdrag av hövdingen, vilket jag tyckte var konstigt med tanke på att dom aldrig verkat ha något emot oss. Men sedan började dom gapa om att vi gömde någon. Dina föräldrar försökrade dom om att ingen mer fanns där. Dom band din mor och far och satte sedan eld på huset. När dom stack iväg igen så skyndade jag dit och fick loss repen, men dom hade redan blivit tagna av elden. Jag lyckades få ut dom och släcka elden. Huset var dock omöjligt att släcka så jag skyndade mig till stallet för att ta hand om dom rädda hästarna. Jag hade precis lyckats lugna dom tillräkligt för att kunna få ut dom när du kom och hjälpte mig.”
När dom suttit tysta en stund kom en främling fram och sa att han hört vad silvarnus precis sagt.
”Ingenting är som det var längre. Det går rykten om att främlingar har kommit till stan och fångat hövdingen och sedan tagit hans plats. Det var troligtvis dom som kom till er. Det sägs att hövdingens son lyckades fly och nu letar dom som dårar efter honom.”
Tillsammans bestämmer dom sig för att ta reda på hur det ligger till, om det är som främlingen ’Falköga’ sagt så vill dom försöka rädda den riktiga hövdingen.
Dom sitter alla tre och diskuterar hur dom kan lösa det. Efter ett par timmar går Taru och Silvarnus för att fixa lite fler pilar och annat dom kan behöva. Falköga går runt för att samla lite folk som vill hjälpa till. När dom möts på tavärnan till kvällen så är det 6 personer som vill hjälpa till. Dom går igenom planen och alla tycker att den låter bra. Dom sover på tavärnan, innan Taru och hennes farfar går och lägger sig så pratar dom lite om planen. Taru är lite fundersam om hur Falköga kan vet så mycket om hövdingens borg. Silvarnus har också funderat lite över det. Efter en stund frågar hon sin farfar om falköga kan vara hövdingens son vilket han anser kan vara möjligt.
Morgonen efter samlas dom 6 vid frukosten. När alla ätit och vet vad dom skall göra så ger dom sig iväg...

Hej alla bloggare!!
Nu är det alltså min sista dag här och jag vill passa på att tacka alla er som gjort den här bloggen till vad den är!! Det har varit riktigt spännande att se den utvecklas, och det ni har skrivit har till stor del överträffat mina förväntningar!! Tack för att ni vågat vara personliga. Tack för underbara dikter och spännande bloggnoveller! Tack för alla inlägg, stora som små! Vi ses igen. Vi har ju alltid bloggen att "mötas" på:)
Kramar

Undran.

Hej karin jag undrar om imorgon. hur blir det? jag skulle vilja hänga med ut på de ni ska hitta på i morgon eftersom det är din sista vecka och så skulle man verkligen vilja se din hund? kommer gärna till skolan i morgon och hänger med. men jag tänkte att kolla hur det blir i morgon först.=) kram!!

glad :)

jag är så stolt över mig själv :) i dag så att jag hela dagen men NP.. Jag fick reda på att jag var godkänd :) jag är så glad så det finns inte :) Tack Carin för all hjälp igenom Engelskan :)

Ska vi krossa drömmar tillsammans

Åter råkade jag tala sanning
och orden slog hårt
mot en älskad
då jag bara ville visa
vad som händer
bakom våra leenden
som måste blomma ut i skratt
allt för att överleva
vi har det ju så bra
vi som aldrig gråter
alltid ska jag få ångra
att jag öppnade munnen
att jag ensam stod
och tog emot vreden
som skvallrade
om din rädsla
då jag skrek
att såhär vill jag inte leva
och något i mig dog
när jag insåg
att du aldrig skulle förstå

jarru

Hej allt folk !

Tänkte skriva några rader när jag endå har tillgång till datan .
Jag åkte till trollhättan och hämtade f-kortet på näl, sen gick jag hem och packade,
och packade ner min kära data.
Tog bussen till Edet ,
så nu sitter jag hemma hos fanny och tar det allmänt lungt .

Hoppas ni har en riktigt fin helig . Kram